1882-BLOGGEN

EN BLOGG OM GEFLE IF I SYNNERHET OCH OM GÄSTRIKEFOTBOLLEN I ALLMÄNHET

ANALYS AV GEFLE IF – MED ELDAR ABDULIC: IK FREJ – GEFLE IF 21/6

6 min läsning

Efter ett längre uppehåll på grund av COVID-19 är 1882-Bloggen och tränaren Eldar Abdulic nu tillbaka med satsningen ”Analys av Gefle IF”. Detta är den andra texten i den här serien och är du intresserad av premiärtexten så finns den HÄR. I den här texten är det matchen mellan IK Frej och Gefle IF som analyseras, en match som spelades under söndagen.

IK Frej – Gefle IF: 1-1

De matchanalyser som jag skriver skrivs främst för fotbollssupportrar – därför försöker jag hålla dessa så enkla som möjligt och hoppas att de upplevs så av läsarna. Min intention med dessa är inte att imponera på fotbollstränare, fotbollsanalytiker eller fotbollsscouter. Den är inte heller så djup som den skulle kunna bli, utan jag belyser enbart de saker som jag tycker är relevanta för den matchbild som blev.

Inför omgång 3 i Ettan Norra möttes två lag som fått bra resultat i omgången före. Matchen skulle alltså spelas mellan två lag som har självförtroende och där båda vill ha kontroll på matchen genom eget bollinnehav. Den intressanta frågeställningen inför matchen var vilket lag som skulle ta kontroll över bollinnehavet.

Förklaring till de olika tecknen i bilderna:

– De gula och ljusblårandiga ringarna är spelarna i de båda lagen.

– De streckade pilarna är spelarnas rörelser utan boll.

– De linjerade pilarna är bollens rörelse.

– De röda ringarna är ytan som spelaren är på väg att springa in i.

– De gråa ringarna är en inringning för att synliggöra markeringspressen.

Hur formerade sig de båda lagen i grunden?

IK Frej spelade i grunden en 1-4-2-3-1 uppställning men som var väldigt flytande när laget jobbade etablerat anfallsspel. Gefle IF spelade en 1-3-4-2-1 uppställning i grunden som ändrade form när laget spelade försvarsspel till en tydlig och tät 1-5-4-1 formation.

Vad var de taktiska utmaningarna för Gefle IF?

Gefle IF är ett lag som vill kontrollera matcherna genom att ha bollen i egen ägo – däremot gör formationen 1-3-4-2-1 det väldigt svårt att spela det spel man vill mot IK Frej som både får numerärt och kvalitativt övertag på planen – vilket i sin tur leder till att Gefle IF måste retirera och spela försvarsspel mer än man önskar.

Några exempel på numerärt och kvalitativt övertag:

– 2 Frej-mittbackar (+ målvakt vid behov) vs 1 Gefle-anfallare leder till att man får kontroll på bollinnehavet och kan etablera eget spel utan press på sig.

– 2 Frej-ytteranfallare som rör sig inåt in i Gefles lag gör att mittfältslinjen hos Gefle blir täckande för ytorna som dessa rör sig in i och således ganska passiv när Frej bygger spel.

– 8 Frej-spelare i centralzon ockuperade 10 Gefle-spelare, vilket öppnade för fria ytterbackar i ytterzonerna.

Med dessa numerära övertag kunde IK Frej vinna kampen om bollinnehavet som båda lagen vill ha och få kontroll på händelserna ute på planen till en början och härifrån började de båda lagen att utmana varandra: IK Frej genom att försöka ta sig in i Gefles lagdelar och hitta bakom Gefles backlinje, medan Gefle i sin tur försökte vinna boll när bollen spelades in i lagdelarna för att iscensätta en offensiv omställning.

För att försöka balansera kampen om bollinnehavet efter IK Frejs första ”våg” av anfall försökte Gefle IF väldigt ofta med att sätta igång kort vid insparkar och ”lura in” IK Frej till ett presspel som man från Gefles sida ville slå ut för att på så sätt skapa oro och ett lågt IK Frej som konsekvens. Efter ett par sådana försök utan att misslyckas från Gefles sida så får Frej en annan respekt gentemot Gefles passningsspel och retirerar till mittlinje i en 4-4-1-1 formation. Det Gefle inte lyckas med i denna period för att över kommandot om bollinnehavet är att man inte lyckas hitta in i IK Frej i ytan emellan backlinje och mittfält, utan man spelar runt de utan att egentligen hota avsevärt. De gånger man försöker spela in i IK Frej i ytorna där Granat och Alhassan positionerade sig resulterade för ofta i ett bolltapp – vilket i sin tur ledde till ett mer framåtlutat och aggressivare IK Frej och inte passivt som man ville ha de från Gefle-håll för att få tid och utrymme med boll.

5-backslinjens positiva effekt

Lag som spelar med fem backar riskerar att baktunga och låga, men det finns också positiva saker med att spela med fem backar. Mot IK Frej släppte Gefle inte till alltför många bollar bakom sin backlinje och detta tack vare just de fem backarna.

IK Frej spelar på så sätt att man försöker få motståndarnas backar att ta upp markering och därefter följa upp i press när dennes spelare möter boll – vilket öppnar ytan bakom backen som följer sin spelare. Mot en fyrbackslinje kommer IK Frej att göra en del mål då man anfaller på det här sättet: En spelare möter, en drar iväg på ytan som uppstår. Mot Gefles fembackslinje kunde en back bryta ur linjen, följa sin spelare, hålla denna spelare felvänd i den farliga yta samtidigt som man behöll fyra spelare intakt i backlinjen, vilket gjorde att man lättare kunde följa upp spelare som drog iväg i ytan bakåt för Gefle som uppstod.

Ytterback vs Wing:

De spelarna som fick mest utrymme att anfalla var IK Frejs ytterbackar och Gefle IFs wingspelare. Dessa hamnade väldigt ofta 1v1 efter bollkontroll för en av dessa – men efter första mottaget hos dessa spelare kunde man tydligt se att IK Frej var det lag som hjälpte sin ytterback med spelbarhet för att skapa 2v1 mot wing. Ofta på IK Frejs högersida där lagets nummer 10 André Alsanati var den som kunde läsa av och utnyttja dessa situationer tillsammans med ytterbacken i sitt lag för att kombinera och ta sig förbi i ytterzon. Hos Gefle saknades samma spelbarhet och trygghet med boll samt samarbete hos Granat/Alhassan med wingspelaren närmast sig. Detta medförde fler inlägg från IK Frej än av Gefle IF – där det gula laget från Stockholm inte var helt ofarliga då man var nära att göra mål på det här sättet.

Ett exempel hur det såg ut hos Gefle och (o)användandet av ytterzon när vänster Wingspelare har boll. Det fanns en yta bakom ytterback som inte utnyttjades i första halvlek – bättre tendenser i andra halvlek).
BILD: Gefle Dagblad/Arbetarbladet

Slutsats:

Formationerna och ett visst kvalitativt övertag hos IK Frej gör att man stora delar av matchen har kontroll på händelserna – och på så sätt skapar man också fler kvalitativa målchanser för att vinna matchen.

IK Frej kommer att skapa många fler målchanser mot lag som spelar med fyra backar när de försvarar än vad de lyckades skapa mot Gefle Ifs fembackslinje.

Gefle IF fick med sig en poäng borta mot IK Frej.
FOTO: Jens Carlsson

//1882-Bloggen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *