1882-BLOGGEN

EN BLOGG OM GEFLE IF I SYNNERHET OCH OM GÄSTRIKEFOTBOLLEN I ALLMÄNHET

Han har varit med om en uppflyttning och två nedflyttningar, tvättat kläder åt människor från hela världen och aldrig lämnat klubben – Gefle IF:s materialare Lars ”Sassa” Sandberg: ”Trivs för bra för att byta”

12 min läsning

I 16 år har Lars Sandberg varit GIF-trogen, här på ett betonggrått Gavlevallen. FOTO: Jens Carlsson

Det är få som känner landets äldsta idrottsklubb bättre än Lars Sandberg. Han kom till klubben på tidigt 2000-tal och har varit med om det mesta. I den här LÅNGLÄSNINGEN berättar ”Sassa” bland annat om varför Gavlevallen invigdes för tidigt, den största orsaken till att klubben ramlat ur eliten och om den uppmärksammade supporterhändelsen 2017. Vi blev helt tagna på sängen, säger han.

Det räcker med att kliva in i arbetsrummet på Gavlevallen så förstår man att det är här som mycket av själen för landets äldsta idrottsklubb finns. Mitt bland hyllor som sträcker sig längre än vad man kan nå, massvis med matchtröjor och träningskläder, alla sorters olika scheman, tvättmaskiner, torktumlare och torkskåp, hittar vi Gefle IF:s materialare Lars Sandberg.

Det är dock inte under det namnet som han känns igen vid GIF-kretsar – utan vid smeknamnet ”Sassa”. Han är den som jobbat överlägset längst i föreningen av personalen på kansliet och på sitt kontor uppe på Sätraåsen finns det mesta som spelarna använder.

– Jag tvättar åt alla lag som spelar här uppe på Gavlevallen, alla matchkläder och även träningskläder för herrarna. Så det kan bli mycket tvätt, ibland står det sju vagnar här utanför, berättar ”Sassa” när vi kommit in i rummet.

Hur länge har du jobbat åt Gefle IF?

– Det var slutet av 2003 när Anders Berg (barn- och ungdomsansvarig i Gefle IF) kontaktade mig och frågade mig om jag ville bli materialare. Så i januari 2004 började jag jobba i Gefle IF. Innan dess arbetade jag på Korsnäs.

På sitt arbetskontor på Gavlevallens kansli.
FOTO: Jens Carlsson

Men det var ingen slump att han gjorde bytet från industriarbetare till materialare för en fotbollsklubb. Redan 1987 var Lars Sandberg materialare för IK Huge och även inblandad inom fotbollsförbundet.

Och när han kom till Gefle så var det en annan situation än den i dag. Flera av spelarna hade spelat ihop sedan länge och kom även från närområdet, laget spelade i den näst högsta serien och hemmaplanen var Strömvallen.

– Det var väldigt annorlunda, framför allt var det spelare som hade varit med väldigt länge och som verkligen kände klubben. Ambitionen den våren 2004 var att inom fem år ta steget upp, men det gick ju betydligt fortare.

UPPFLYTTNINGEN TILL ALLSVENSKAN 2004

Gefle IF kunde nämligen efter en överraskande lyckad säsong placera sig som tvåa i Superettan och därmed även avancera till allsvenskan. En stor bedrift och det är inte konstigt att det är den säsong som ligger Sandberg närmast hjärtat.

– Ska jag välja ut en säsong som känns allra bäst så måste det bli den. Det var otroligt speciellt, det var en säsong där mycket hände, men där allt verkligen fungerade för oss och jag glömmer aldrig när det blev klart, den känslan är svår att beskriva, säger han, men vill också poängtera följande:

– Jag har dock varit med och vunnit andra serier, både med IFK Gävles damlag och IK Huge. Men ingen av gångerna så var det till landets högsta liga, så det går inte att jämföra.

Hur ser du tillbaka på åren i allsvenskan, hur var omställningen från tidigare?

– Självklart var det häftigt, från att ha jobbat åt lokala föreningen IK Huge till att vara involverad i en klubb som spelar med landets bästa lag. På den här tiden var även skillnaden mellan serierna större än vad de är i dag. Det var en rolig tid, ingen trodde på oss, men ändå klarade vi oss år efter år.

Gefle IF:s lagbild 2006, Lars Sandberg längst ut till höger på mellersta raden.

Vid hösten säsongen 2010 gjorde ”Sassa” ett byte av roll i föreningen. Efter några utbildningar blev han säkerhetsansvarig i klubben. En viss skillnad om man jämför med materialare. Men enligt honom själv var det inget konstigt byte, utan snarare något han redan hade hållit på lite med:

– Jag var rätt så involverad i evenemangen redan innan det, så steget var inte jättestort. Däremot blev det skillnad att inte längre behöva hålla på med allt material och så blev det mycket mer möten före och efter matcherna.

Knappt fem år senare kom nästa stora grej som 57-årige Sandberg fick vara involverad i. Gavlevallen skulle byggas och faktum är att han är en av alla som var med och formade bygget, som han än i dag menar invigdes för tidigt.

– Jag var med och tyckte till när det skulle byggas och fick framför allt vara med och bestämma lite kring hur det här rummet skulle se ut. Det blev en jätteskillnad med den här arenan där vi har alltihop samlat här uppe. Sen tycker jag att invigningen var lite för tidig, alla som var på matchen märkte kanske inte, men vi som var i föreningen såg mycket som inte var klart. Det handlar om allt ifrån vägarna här utanför som inte var asfalterade, till kiosker som inte var färdiga. Men det viktigaste är att vi kunde ge publiken rätt upplevelse, vilket jag tror och hoppas att vi gjorde.

”Det smällde redan innan de klivit av bussen”

Invigningen mot GIF Sundsvall under försommaren 2015 är tillsammans med högriskmatcherna mot storklubbarna i allsvenskan såklart de matcher som den säkerhetsansvarige Lars Sandberg fick jobba med lite extra.

Men det är trots allt inte dessa matcher som orsakat tidningsrubriker. Den mest uppmärksammade händelsen inträffade när man 2017 tog emot Syrianska FC hemma på Gavlevallen under Superettans allra första omgångar, ett kaos som egentligen skedde innan själva matchens start.

– Hehe, vad ska man säga egentligen. Jag stod utanför entrén och väntade på dem (Syrianska FC:s supportrar), vi visste att de hade en tendens att spåra ur men vi blev helt tagna på sängen. Det smällde redan innan de klivit av bussen och kastades ”bangers” direkt ur bussen. Det är den värsta incidenten jag har varit med om, där det verkligen var bråk på riktigt.

Hur löste ni den situationen?

– Känslan så här i efterhand är att vi löste det jättebra. Jag har aldrig sett polisen vara så snabbt på plats någon gång som då. Till och med från Dalarna och Uppsala kom de i rekordfart, det var häftigt. Vi tog beslutet snabbt att de inte fick komma in på arenan och under matchen så försökte vi få in dem på bussen, men det gick inte då det direkt smälldes av en ”banger”. Det slutade med att polisen körde ut dem och spridde ut dem runt om i stan.

Oroligheterna utanför Gavlevallen 2017.
FOTO: Erik Wikström/Gefle Dagblad

Men i takt med den senaste nedflyttningen till Ettan så krävs inte samma arbete och resurser rent säkerhetsmässigt som det gjorde under åren i eliten. Detta har gjort att Sandberg tvingats ta andra uppgifter inom föreningen.

– Vi driver fortfarande evenemang under våra hemmamatcher, men långt ifrån lika stora som vi gjorde. Till exempel så har vi inga ordningsvakter på matcherna, bortsett från derbyt mot Sandviken, vilket vi hade förut. Jag är fortfarande säkerhetsansvarig på pappret under matcherna, men det inträffar aldrig allvarliga saker. Det är ju bara våra supportrar som åker på bortamatcher, det finns inga andra som gör det i den här serien. Så det är en tydlig konsekvens av nedflyttningarna.

Lika magiskt och fantastiskt som det var när han var med och gick upp med Gefle IF till allsvenskan tycker han det är tungt och jobbigt att ha åkt ur två serier på kort tid.

När frågan kommer om vilken av nedflyttningarna de senaste åren som varit tyngst för honom själv kommer svaret snabb, och det är tydligt:

– Det är den senaste från Superettan ner till Ettan, den kom överraskande på något sätt. Jag trodde aldrig att vi skulle sjunka så lågt men verkligheten kom ikapp oss, framför allt med ekonomin. Vi har haft lite för låg omsättning för att spela där uppe, ekonomin är det jag ser som den största orsaken till nedflyttningarna.

Nedflyttningarna har lett till stora byten, både i spelartruppen och bland all personal. För alla som sett det här raset utifrån – hur har det varit inne i klubben?

– Det går inte att komma ifrån att det varit jobbigt, såklart. Det har slitit mycket på oss som jobbat här och det finns såklart anledningar till att så mycket folk har lämnat. Jag har fått träffat oerhört mycket folk under dessa år, vilket är kul. I dag är vi inte så många som jobbar här och det är klart att det blir mycket att göra för oss få som är här. Jag står inte bara och tvättar kläder alla dagar, det blir mycket annat.

I och med raset från eliten ner till den svenska tredjedivisionen kom också bytet tillbaka till rollen som materialare för ”Sassa”, även om han som sagt fortfarande har hand om säkerhetsbiten. Men att vara materialare och sitta med på bänken under matcherna har också sina nackdelar.

– Man kan inte vräka ur sig vad som helst när du är ”med i matchen” på riktigt. Det kan du väl kanske inte på läkaren heller men ändå är det lite mer tillåtet där. Sen går det inte att njuta av matchen på samma sätt när du sitter på bänken, min uppgift är att se till så att allt material stämmer. Går en sko sönder måste man vara med.

Med grejerna som finns här går allt rätt snabbt, säger ”Sassa” om sina tvättmaskiner, torktumlare och torkskåp.
FOTO: Jens Carlsson

Just skor är något som han fått ta hand om mycket genom åren. Ett stort antal par skor har beställts, använts, lagats och kastats. När vi ändå är inne på ämnet så berättar han mer än gärna om ett skominne. 

– Mathias Woxlin var väldigt speciell med sina skor. Han hade ett par skor som var helt sönderklippta, det fanns ingen sula. Det han gjorde var att spraya klisterspray i ett tjockt lager längst ned i skon. De skorna skulle han försöka få att hålla i en hel säsong så dem minns jag att vi lagade hur många gånger som helst.

Vilken är den viktigaste egenskapen som materialare?

– Till att börja med så är jag singel och har inte någon familj, vilket kanske är bra i det här fallet, haha. Det ger såklart mycket tid, vilket det tar med det här jobbet, framför allt obekväm tid. Sen gäller det ju att ha koll och ordning när det är så mycket att ta hand om.

FÖRBUNDSGREJER OCH NYTT RESERVSTÄLL

Man bör nog själv gå in och kolla på Lars Sandbergs arbetsrum på Gavlevallen för att förstå hur mycket grejer det är att ta hand om. Mot en vägg finns en ställning med kläder och på den undre ställningen hänger kläder i andra färger än himmelsblått och vitt.

Men så fort vi nämner det är han snabb att försäkra oss om att det inte har någonting med någon konkurrent i röda färger att göra, utan i stället något helt annat.

– Det är faktiskt Gästriklands Fotbollsförbunds prylar, de hörde av sig till mig för något år sedan och kollade om jag kunde sköta om det och bevara det här uppe mot en summa pengar. Det blir också lite extraarbete med det, men det är inget som tar jättemycket tid.

På ställningen över förbundets grejer ser vi tydligt Gefle IF:s herrars egna matchtröjor och träningsoveraller. Men ett utav ställen känner vi inte igen, bredvid de randiga hemmatröjorna och marinblåa bortatröjorna hänger ett ställ i en helt annan färg.

– De vinröda tröjorna? Det är vårt nya reservställ för den här säsongen, som troligtvis bara kommer att användas en gång och det mot Sylvia borta som har svartvit-randiga tröjor. Det blev inte jättebra när vi mötte dem med bortastället förra året, så därför har vi skaffat dessa, säger han nöjt och pekar bort mot ställningen.

Och visst känns den vinröda färgen igen även om den knappast är jättevanlig i GIF-kretsar. Men i bortamatchen mot Landskrona BoIs säsongen 2017 hade laget på sig ett liknande ställ, skillnaden är att det då var motståndarens reservtröjor man tvingade sätta på sig.

– Men det var däremot fel, helt fel. Inom elitfotbollen fungerar det lite annorlunda. Där bestäms det innan matcherna vilka ställ lagen ska ha på sig och i det fallet skulle vi ha våra bortatröjor. Domaren accepterade inte det men han hade inte koll alls och vi har fått veta i efterhand att vi skulle vägrat att ta deras tröjor, för det var ju redan bestämt vilka vi skulle ha.

Ställning med förbundsprylar längst ned, på den övre ställningen finns Gefle IF:s herrars matchtröjor och träningsoveraller.
FOTO: Jens Carlsson

Vi promenerar ut från kansliet och går upp på en av läktarna på Gavlevallen. Framför oss ser vi en nästan spöklik arena där det enda vi ser är grå betong. Konstgräset är borta och det nya ska snart läggas. Under fem år har det spelats matcher här, under ytterligare drygt tio år har Lars Sandberg sett Gefle spela. Det har blivit ett antal matcher med andra ord.

– Jag har inte räknat alla men det är drygt 30 stycken varje säsong under 16 år. Det är inte många matcher som man missat, det var en säsong när vi inte hade materialaren med på alla bortamatcher. Jag missade även en hemmamatch 2012 när jag var bortrest. Annars har jag varit med på de flesta.

Många har gått sedan han gjorde sin första arbetsdag för Gefle IF. Trots nedflyttningar, ekonomiska kriser där klubben tvingats säga upp personal och annan turbulens så är han än i dag GIF-trogen. Någon gång varit ute och kollat läget på arbetsmarknaden, men trivseln har varit för bra i landets äldsta klubb.

– Jag trivs för bra för att byta, det har jag alltid gjort. Någon gång har man kollat på olika alternativ men det har aldrig varit något som slagit det här. Att få jobba med fotboll på det här sättet, det är svårt att slå.

– Hur länge man blir kvar är omöjligt att veta. Som det är nu så känns det som att det kan bli ett bra tag till. Vi går ihop bra, vi som jobbar här och alla gör ett jättejobb för föreningen. Så länge man orkar och kan så är jag nog kvar.

Slutligen, vad tror och tänker du kring årets säsong?

– Man får inte har för stora förväntningar på årets säsong, vi får inte glömma bort hur det slutade förra säsongen. Tror man att vi kommer hamna i den absoluta toppen är man nog lite fel ute, någonstans i mitten känns mer rimligt. Jag som är med här varje dag kan dock säga att det är stor skillnad på årets trupp mot förra årets. Det här är en mer homogen trupp där ingen faller ur ramen, det var det ett antal spelare som gjorde ifjol.

Lars Sandberg blickar ut över arenan han själv var med och planerade.
FOTO: Jens Carlsson

//1882-Bloggen

1 thought on “Han har varit med om en uppflyttning och två nedflyttningar, tvättat kläder åt människor från hela världen och aldrig lämnat klubben – Gefle IF:s materialare Lars ”Sassa” Sandberg: ”Trivs för bra för att byta”

  1. Jättebra att bloggen också fokuserar på viktiga personer bakom lagen som sällan uppmärksammas

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *